Vad betyder urvalsgrupperna i antagningen?
Kort svar
Urvalsgrupper visar vilka meriter du konkurrerar med när det finns fler behöriga sökande än utbildningsplatser. BI och BII gäller gymnasiebetyg, BF gäller studieomdöme från folkhögskola och HP gäller resultat från högskoleprovet. Flera typer av meriter kan göra att du deltar i flera urvalsgrupper samtidigt. Reglerna för urval publiceras på Antagning.se och Studera.nu.
Vad är en urvalsgrupp?
En urvalsgrupp samlar sökande som konkurrerar med samma typ av merit. Urval behövs när fler behöriga personer söker en utbildning än vad det finns platser.
Vilken grupp du placeras i beror på din studiebakgrund och vilka meriter du har. Gymnasiebetyg, studieomdöme från folkhögskola, högskoleprovsresultat och tidigare akademiska poäng kan exempelvis leda till olika urvalsgrupper.
Att vara behörig är inte samma sak som att vara antagen. Behörigheten avgör om du får delta i urvalet, medan dina meriter används för att rangordna dig inom en eller flera grupper.
Så fördelas platserna mellan betyg, högskoleprov och andra urval
För nationella utbildningar på grundnivå gäller följande fördelning:
- Minst en tredjedel av platserna går till betygsurvalet.
- Minst en tredjedel går till högskoleprovsurvalet.
- Lärosätet bestämmer hur den återstående tredjedelen ska fördelas.
Ett universitet eller en högskola får använda högst en tredjedel av platserna till alternativt urval. Den exakta fördelningen för en utbildning framgår av utbildningens kurs- eller programbeskrivning.
Inom betygsurvalet fördelas platserna först mellan betygsgruppen, som omfattar BI och BII, och folkhögskolegruppen BF. Därefter fördelas betygsgruppens platser mellan BI och BII utifrån antalet behöriga sökande. Slutligen minskas antalet platser i BII med en tredjedel, och platserna förs över till BI.
BI – gymnasiebetyg utan komplettering
BI kallas ofta direktgruppen. Gruppen omfattar bland annat dig som söker med gymnasiebetyg eller betyg från gymnasial vuxenutbildning och inte har behövt läsa in en kurs efteråt för att bli behörig.
Vissa kompletteringar innebär ändå att du tillhör BI. Den som har en avslutad utländsk gymnasieutbildning och har kompletterat för grundläggande behörighet ingår också i BI. Detsamma gäller den som har en yrkesexamen och har kompletterat för grundläggande behörighet. Särskilda regler gäller för IB- och EB-examen.
BII – gymnasiebetyg med komplettering
BII är kompletteringsgruppen. Du ingår normalt i BII om du efter gymnasieexamen, slutbetyget eller avgångsbetyget har läst en eller flera kurser på komvux för att få behörighet eller meritpoäng.
Gruppen omfattar också bland annat dig som har kompletterat ett studiebevis från gymnasieskolan till en examen inom vuxenutbildningen. Den som har gått ett basår eller läst på folkhögskola för att få särskild behörighet ingår också i BII.
En komplettering betyder inte alltid att du enbart konkurrerar i BII. Om dina ursprungliga svenska gymnasiebetyg redan gjorde dig behörig och du senare kompletterade för att höja meritvärdet, kan du prövas i både BI och BII.
BF – studieomdöme från folkhögskola
BF är folkhögskolegruppen. Du ingår i BF om du har ett intyg om grundläggande eller allmän behörighet från folkhögskola och intyget innehåller ett studieomdöme.
Det högsta värdet i BF är 4,0. Du prövas i folkhögskolegruppen även om du har kompletterat efter folkhögskolestudierna.
HP – resultat från högskoleprovet
HP är urvalsgruppen för högskoleprovet. För att delta måste du
- vara behörig till utbildningen
- ha minst 0,05 poäng på högskoleprovet
- ha ett resultat som är högst åtta år gammalt.
Högskoleprovet ger inte behörighet. Ett giltigt provresultat gör alltså inte att du kan delta i urvalet om du saknar utbildningens förkunskaper. Mer om villkoren finns på sidan om högskoleprovets giltighetstid.
Om du har både betyg och ett giltigt provresultat kan du konkurrera i både betygsurvalet och HP. Skillnaderna beskrivs närmare på sidan om högskoleprovet eller betyg.
AU – alternativt urval
AU betyder alternativt urval. Lärosätet bestämmer vilka sakliga kriterier som används för den aktuella utbildningen. Urvalet kan exempelvis bygga på ett utbildningsspecifikt prov, en intervju eller viss arbetslivserfarenhet.
Utbildningens beskrivning anger vilka meriter som ska lämnas och vart de ska skickas. Högst en tredjedel av utbildningsplatserna får fördelas genom alternativt urval.
AP – tidigare akademiska poäng
AP betyder tidigare akademiska poäng. I gruppen rangordnas du utifrån dina högskolemeriter.
AP används inte för alla utbildningar. Om gruppen används brukar informationen finnas i utbildningens kursbeskrivning eller på universitetets eller högskolans webbplats.
SA – sen anmälan
SA betyder sen anmälan. Gruppen gäller utbildningar som du har sökt efter sista anmälningsdag.
Meritvärdet i SA beror på vilket datum den sena anmälan kom in. En tidigare sen anmälan ger ett bättre meritvärde än en senare. Sökande som anmälde sig i tid behandlas först, och sena sökande kan bara erbjudas en plats om lediga platser återstår. Reglerna för processen beskrivs på sidan om sen anmälan.
ÖS – övriga behöriga sökande
ÖS betyder övriga behöriga sökande. Gruppen omfattar dig som är behörig men saknar betyg eller ett giltigt meritvärde.
Du kan bara antas genom ÖS om det finns platser kvar efter att sökande med meritvärde har fått sina platser. Om platser återstår rangordnas de sökande i gruppen efter ett slumpmässigt tilldelat lottnummer.
Kan du delta i flera urvalsgrupper?
Ja, flera meriter kan göra att du deltar i flera grupper samtidigt. Du kan exempelvis konkurrera med gymnasiebetyg i BI eller BII och samtidigt med ett högskoleprovsresultat i HP.
Du kan även förekomma i både BI och BII om du var behörig med ditt ursprungliga svenska gymnasiebetyg men kompletterade för att höja meritvärdet. Vilka grupper du faktiskt deltar i beror på dina meriter och vilka urvalsgrupper utbildningen använder.
Tidigare antagningsgränser för olika grupper finns samlade under antagningspoäng. Nivåerna kan variera mellan terminer, och den slutliga antagningspoängen efter reservantagningen kan vara lägre än statistiken visar.
Vad händer när flera har samma meritvärde?
När flera sökande har samma meritvärde kan universitetet eller högskolan använda lottning, prov eller intervju för att skilja dem åt. Prov eller intervju kan användas före lottning.
Vid lottning får varje sökande ett slumpmässigt könummer för varje sökt utbildning. Utbildningens placering i din anmälan påverkar inte lottnumret. Om flera sökande får samma resultat i HP-urvalet avgörs ordningen genom lottning.
Vanliga följdfrågor
- Kan jag vara med i både BI och BII?
- Ja. Om dina ursprungliga svenska gymnasiebetyg redan gjorde dig behörig men du har kompletterat för att höja meritvärdet, kan du konkurrera i både BI och BII.
- Kan jag konkurrera med både betyg och högskoleprov?
- Ja. Om du är behörig och har ett giltigt högskoleprovsresultat kan du delta i både en betygsgrupp och HP-gruppen.
- Ger högskoleprovet behörighet?
- Nej. Högskoleprovet ger inte behörighet, utan du måste uppfylla utbildningens behörighetskrav på något annat sätt.
- Vad krävs för att ingå i HP-gruppen?
- Du måste vara behörig, ha minst 0,05 poäng på högskoleprovet och ha ett resultat som är högst åtta år gammalt.
- Varför finns inte min urvalsgrupp i listan?
- Förkortningar kan variera mellan terminer, högskolor och utbildningar. Många ovanligare urvalsgrupper används bara av ett visst lärosäte eller för en viss utbildning.
Läs fler guider om antagning. Hopp har ett gratis snabbtest inför högskoleprovet. Snabbtestet är fristående från antagningen.
