Högskoleprovet

Vad är högskoleprovet?

Ett frivilligt prov som ger dig en andra väg in på högskolan, vid sidan av gymnasiebetygen. Provet är likadant för alla oavsett vilken utbildning du söker, och en stor del av platserna på många utbildningar fördelas via provresultat. Resultatet är giltigt i åtta år, du får skriva provet hur många gånger du vill, och det är alltid ditt bästa resultat som räknas. Du kan med andra ord bara vinna på att skriva det.

Vad ingår i högskoleprovet?

Åtta delprov i två halvor, en kvantitativ och en verbal.

Provet testar inga utbildningsspecifika förkunskaper, men grundläggande matematik och god läsförmåga behövs, och du behöver känna igen uppgiftstyperna. Hela genomgången av provdagen finns i guiden Så funkar högskoleprovet.

Hur ser schemat ut på provdagen?

Fem provpass på 55 minuter vardera, med 40 uppgifter per pass. Fyra av passen räknas till ditt resultat, två kvantitativa och två verbala. Det femte är ett utprövningspass där nya uppgifter testas inför kommande prov, och du får inte veta vilket pass det är, så ge allt på alla fem. Med pauser och lunch tar dagen omkring åtta timmar. Uthålligheten är en del av det som testas, så räkna med en heldag och planera sömn och frukost därefter.

Hur lång tid har du per fråga?

55 minuter delat på 40 uppgifter ger i snitt strax under en och en halv minut per fråga. Men snittet ljuger lite: en ordförståelsefråga kan vara avklarad på sekunder, medan en DTK-uppgift med flera diagram kräver betydligt mer. Att lära sig var du kan spara sekunder, och var det är värt att investera dem, är en av de mest lönsamma sakerna du kan träna. Enklaste sättet: skriv gamla prov med klocka.

Är högskoleprovet bara kryssfrågor?

Ja, alla uppgifter är flervalsfrågor där du väljer ett av fyra eller fem alternativ. Fel svar ger noll poäng, precis som obesvarade frågor, och det finns ingen minuspoäng. Slutsatsen är enkel men förvånansvärt många missar den på provdagen: lämna aldrig en rad tom. Varför det alltid lönar sig att gissa, och hur du gissar smart, går vi igenom i guiden Gissa eller lämna blankt?.

Hur rättas provet och hur räknas poängen?

Varje rätt svar ger en råpoäng. Råpoängen räknas sedan om till den normerade skalan 0,00–2,00 i steg om 0,05, med en tabell som publiceras efter varje provtillfälle och som justerar för att prov kan vara olika svåra. Genomsnittet brukar ligga kring 0,8–1,0, men den enda siffra som spelar roll för dig är antagningsgränsen på utbildningen du siktar på. Jaga den, inte ett allmänt "bra resultat".

Nyfiken på var du själv ligger på skalan? Snabbtestet hos Hopp ger en första nulägesbild, eller så provar du exempeluppgifter här först.

När är nästa högskoleprov?

Högskoleprovet ges två gånger om året, en gång på våren och en gång på hösten. Exakta provdatum och anmälningsperiod publiceras av UHR på hogskoleprov.nu. Hela genomgången finns på vår sida om anmälan. Missa inte fönstret. Anmälan är bara öppen omkring en vecka, det finns ingen efteranmälan, och det är ett tråkigt sätt att förlora ett halvår på.

Får du använda miniräknare på högskoleprovet?

Nej, miniräknare finns inte bland de tillåtna hjälpmedlen. Du får ta med giltig legitimation, blyertspennor, pennvässare, suddgummi, en vanlig rak linjal (inte gradskiva) och markeringspennor. Mobiltelefon, smarta och digitala klockor, hörlurar och annat som kan lagra eller ta emot information är inte tillåtet. Hela packlistan finns bland våra tips inför provet.

När får du resultatet?

Snabbare än du tror: de rätta svaren publiceras på UHR:s webbplats ungefär en timme efter provet, så du kan räkna ut din råpoäng samma dag med hjälp av det personliga svarshäftet. Det officiella normerade resultatet publiceras några veckor senare på hogskoleprov.nu, via kontot du skapade vid anmälan. Resultatet är sedan giltigt i åtta år.

Hur många kommer in via högskoleprovet?

Mer än en tredjedel av alla sökande kommer varje år in på högskolan med hjälp av sitt högskoleprovsresultat. Provet är alltså en fullvärdig andra väg in, inte en nödlösning, och eftersom ditt bästa resultat alltid räknas kan du bara vinna på att skriva det.

Hur börjar du plugga?

Börja inte med att träna på måfå. Ta först reda på var du står, vilka delprov som drar ner dig, och lägg tiden där. Varje rätt svar väger lika tungt, så den största höjningen finns nästan alltid i det du är sämst på. Sedan: gamla prov under tidspress, och strategierna för varje delprov ur boken och den digitala utbildningen Hopp.