Normering av högskoleprovet

Poängen i korthet

Uppgifter som räknas

160 st

Råpoäng per del

0–80

Delpoäng

0,0–2,0 (steg 0,1)

Slutresultat

0,00–2,00 (steg 0,05)

Slutresultatet är medelvärdet av den kvantitativa och den verbala delpoängen. Därför är stegen olika.

Vad betyder normering på högskoleprovet?

Normering är omräkningen från antal rätt till den poäng som används vid antagningen. Antal rätt kallas råpoäng, och råpoäng går inte att jämföra mellan provtillfällen — två prov är aldrig exakt lika svåra.

Normeringen justerar för det. Var provet ovanligt lätt krävs fler rätt för samma poäng; var det svårt krävs färre. Det är därför ingen förlorar på att råka skriva ett svårt prov, och ingen vinner på att råka skriva ett lätt. Det är också därför gränserna i tabellen längre ner rör sig från gång till gång.

Hur räknas poängen ut, steg för steg?

1. 1

   Råpoäng per del. Ett poäng för varje rätt svar. Du kan få 0–80 på den kvantitativa delen och 0–80 på den verbala, eftersom två pass av varje halva räknas.

2. 2

   Normerad delpoäng. Varje råpoäng räknas om till en delpoäng mellan 0,0 och 2,0 i steg om 0,1, med normeringstabellen för just det provtillfället. Delarna normeras var för sig — din kvantitativa poäng påverkas inte av hur det gick verbalt.

3. 3

   Ditt resultat. Medelvärdet av de två delpoängen. Eftersom två tal i steg om 0,1 delas med två landar resultatet på skalan 0,00–2,00 i steg om 0,05 — det är där den halva stegen kommer ifrån.

Det praktiska av steg 3: en jämn profil är värd mer än en spetsig. 1,4 och 1,0 ger samma slutresultat som 1,2 och 1,2 — men vägen från 1,0 till 1,2 på din svagare del är nästan alltid kortare än vägen från 1,4 till 1,6 på din starkare.

Hur många rätt behövs för 1,0, 1,5 och 2,0?

Så här många rätt (av 80 per del) krävdes minst för varje delpoäng på de senaste provtillfällena. Siffrorna är UHR:s egna normeringstabeller.

Källa: UHR:s normeringstabeller. Vi har tabellerna för 26 provtillfällen; klicka på ett provtillfälle för hela tabellen, provet och facit.

Två saker syns direkt i tabellen. Den första: gränserna rör sig, men inte mycket. Över alla 26 provtillfällen vi har tabeller för har 2,0 krävt mellan 69 och 77rätt kvantitativt, och mellan 73 och 78 verbalt. Den andra: toppen är tätare än mitten. Kring 1,0–1,3 krävs det tre till fem extra rätt för varje tiondel, men från 1,8 och uppåt räcker det med två. Uppåt betyder det att några få rätt flyttar dig snabbt — och nedåt att varje slarvfel kostar mer ju högre upp du redan är.

Ger fel svar minuspoäng?

Nej. Bara rätta svar räknas, och ett fel svar är värt exakt lika mycket som en tom rad: noll. Instruktionen står tryckt på varje provpass första sida — fyll alltid i ett svar för varje uppgift.

Att lämna en rad tom kan alltså bara kosta, aldrig tjäna. Hur du gissar så att chansen blir bättre än en ren slump går vi igenom i guiden Gissa eller lämna blankt?

Vad är ett bra resultat på högskoleprovet?

Genomsnittet brukar ligga kring 0,8–1,0. På provet våren 2026 låg medeldelpoängen på 0,95 kvantitativt och 0,81 verbalt.

Men den siffran hjälper dig inte särskilt mycket. Du konkurrerar inte med genomsnittet utan med dem som söker samma utbildning som du, och det enda tal som avgör något är antagningsgränsen i högskoleprovsgruppen på den utbildning du siktar på. Den kan ligga långt under snittet — och på de mest sökta utbildningarna långt över. Ta reda på ditt tal först, sikta sedan.

Var hittar du normeringstabellen för ditt prov?

UHR publicerar en tabell för varje provtillfälle, en per del. Vi visar den på sidan för varje provtillfälle i provarkivet, tillsammans med provet och facit.

Tabellen svarar på vad din råpoäng hade blivit. Den svarar inte på vad du ska göra åt den. Det svaret kräver att någon ser hur du svarar, inte bara hur många rätt du fick — och där tar Hopp vid, den digitala utbildningen från samma team som boken. Är du beredd att lägga en timme eller två på att svara på frågor får du en kartläggning av dina styrkor och svagheter delprov för delprov, och en personlig studieplan byggd på den. Alltså besked om var träningen ska börja, i stället för ännu en siffra.

Läs vidare

• När kommer resultatet? — facit samma dag, normerat resultat några veckor senare.
• Högskoleprovets schema — de fem provpassen och tiden per delprov.
• Antagningspoäng — vad som krävdes för att komma in på olika utbildningar.
• Gamla högskoleprov med facit — 26 provtillfällen med normeringstabell.

Var ligger du på skalan i dag?

Normeringen är samma för alla. Det som är ditt är avståndet mellan din råpoäng i dag och den du behöver — och det avståndet går att mäta innan du börjar plugga, i stället för att gissa.