Vad räknas som ett bra resultat på högskoleprovet?

Finns det en poäng som är bra för alla?

Nej. Vad som räknas som ett bra resultat avgörs av antagningsgränsen i högskoleprovsgruppen på utbildningen du vill söka. Genomsnittet kan ge ett sammanhang, men det visar inte vilken poäng som krävs för en viss utbildning.

Genomsnittet på högskoleprovet brukar ligga kring 0,8–1,0. En poäng i det området kan alltså ligga nära genomsnittet, men den kan ändå vara både högre eller lägre än gränsen till utbildningen du är intresserad av. Samma resultat kan räcka med marginal på en utbildning och ligga långt under gränsen på en annan.

Titta därför på tidigare antagningsgränser för de utbildningar du vill söka. Det ger ett mer användbart mål än att jämföra dig enbart med snittet.

Hur fungerar skalan och normeringen?

Det normerade slutresultatet ligger på skalan 0,00–2,00 och anges i steg om 0,05. Varje rätt svar ger först en råpoäng. Efter varje provtillfälle räknas råpoängen om med en normeringstabell som UHR tar fram.

Normeringen justerar för hur svårt provet var. Därför är ett visst antal rätt inte alltid kopplat till samma normerade poäng. Två provtillfällen kan kräva olika många rätta svar för att nå samma delpoäng.

UHR:s tabeller från våren 2026 och hösten 2025 visar skillnaden:

• Våren 2026 krävdes minst 45 rätt av 80 på den kvantitativa delen och 51 rätt på den verbala delen för delpoängen 1,0. För 2,0 krävdes 76 respektive 77 rätt. Snittresultatet var 0,95 kvantitativt och 0,81 verbalt.
• Hösten 2025 krävdes 44 rätt på den kvantitativa delen och 50 rätt på den verbala delen för 1,0. För 2,0 krävdes 76 rätt på båda delarna. Snittresultaten var 0,97 kvantitativt och 0,84 verbalt.

Varför spelar den svagare delen stor roll?

Du får två delpoäng: en kvantitativ och en verbal. Delpoängen anges från 0,0 till 2,0 i steg om 0,1. Slutresultatet är medelvärdet av de två delpoängen.

Om den kvantitativa eller verbala delen ligger lägre än den andra är det därför ofta där en höjning påverkar slutresultatet mest. Att veta vilken del som är svagare gör det lättare att välja vad du behöver lägga mest tid på. Detaljerade strategier och övningar finns i Den kompletta guiden till högskoleprovet och den digitala utbildningen Hopp.

Hur tar du reda på var du står?

Skriv ett gammalt högskoleprov med klocka. Då får du ett underlag för att se hur du presterar på den kvantitativa respektive verbala delen och för att jämföra med tidigare normeringstabeller.

Jämför sedan ditt resultat med antagningsgränserna för utbildningarna du vill söka. Du kan skriva högskoleprovet hur många gånger du vill, resultatet är giltigt i åtta år från provdagen och ditt bästa giltiga resultat räknas alltid. Ett senare, sämre resultat ersätter alltså inte ett bättre.