Hur får du 1,5 på högskoleprovet?

Vad krävs för ett slutresultat på 1,5?

Högskoleprovet ger en delpoäng för den kvantitativa delen och en för den verbala delen. Varje del innehåller 80 uppgifter och normeras till en skala från 0,0 till 2,0 i steg om 0,1. Slutresultatet är medelvärdet av delpoängen och anges från 0,00 till 2,00 i steg om 0,05.

För att få 1,50 behöver delpoängernas medelvärde alltså bli 1,50. Det kan ske genom att du får 1,5 på båda delarna, men delpoängen måste inte vara lika. Du kan exempelvis få 1,4 på den ena delen och 1,6 på den andra.

Det är viktigt att skilja mellan antal rätt och normerad poäng. Antalet rätt räknas separat på den kvantitativa och verbala delen. Det ska därför inte slås ihop till ett gemensamt krav för hela provet.

Hur svårt är det att få 1,5 på högskoleprovet?

Ett resultat på minst 1,50 tillhör de högre resultaten. Hur stor andel som når nivån varierar mellan provtillfällena. Tabellen visar andelen som fick minst 1,50 vid de senaste proven, tillsammans med antalet provdeltagare och provets medelresultat.

Andelen beskriver hur resultaten fördelades vid respektive prov. Den säger inte hur svårt ett framtida prov blir för just dig. Ditt utgångsläge, balansen mellan provdelarna och vilka uppgiftstyper du behärskar påverkar vad som behöver prioriteras.

Ett resultat på 1,5 kan sättas i relation till andra nivåer på sidan om vad som räknas som ett bra resultat. Vilka utbildningar resultatet kan räcka till beror däremot på tidigare urvalsgränser, som hör hemma under antagningspoäng.

Hur många rätt har krävts för delpoängen 1,5?

Över de 26 proven från hösten 2013 till våren 2026 har den lägsta råpoängen för delpoängen 1,5 legat inom följande intervall:

Medianen sammanfattar de historiska gränserna. Den är varken en rekommenderad målnivå eller en säker gräns inför nästa prov.

Tabellen nedan visar de senaste provens minsta antal rätt som gav delpoängen 1,5. Kvantitativ och verbal poäng redovisas var för sig.

• På den kvantitativa delen har gränsen varit 53–66 rätt av 80. Medianen är 62 rätt.
• På den verbala delen har gränsen varit 59–67 rätt av 80. Medianen är 65 rätt.

Olika kombinationer kan ge slutresultatet 1,5

Eftersom slutresultatet är medelvärdet kan en högre delpoäng väga upp en lägre. Förutom 1,5 och 1,5 fungerar bland annat 1,4 och 1,6 samt 1,3 och 1,7. Det spelar ingen roll för medelvärdet vilken av provdelarna som står för den högre poängen.

Tabellen visar möjliga kombinationer och vilka historiska miniminivåer i antal rätt som hörde till dem vid det senaste provet. Antalet rätt gäller endast det aktuella provtillfället.

Det här skiljer nivån från maxresultatet. För slutresultatet 2,00 krävs delpoängen 2,0 på båda delarna. Den nivån beskrivs separat på sidan om att få 2,0 på högskoleprovet.

Så skiljer sig kraven mellan provtillfällena

Normeringen bestäms på nytt efter varje prov. Därför kan samma antal rätt ge olika delpoäng vid olika provtillfällen. Skillnaderna syns både mellan olika prov och mellan den kvantitativa och verbala delen.

Historiska gränser hjälper dig att förstå variationen, men de kan inte användas för att slå fast den kommande gränsen. En mer ingående förklaring av hur råpoäng omvandlas finns på sidan om högskoleprovets normering.

Om du siktar på 1,6, 1,7 eller 1,8

Samma princip gäller för 1,6, 1,7 och 1,8: slutresultatet räknas som medelvärdet av de två delpoängen. Delarna behöver alltså inte ligga på exakt samma nivå, men en lägre delpoäng måste vägas upp av en högre.

När målet höjs blir det särskilt relevant att följa delarna separat. Om resultaten är ojämna kan den svagare delen begränsa medelvärdet, medan jämna delpoäng gör att båda delarna bidrar på ungefär samma nivå. Det finns ändå inget fast antal rätt som alltid motsvarar något av resultaten, eftersom varje prov normeras separat.

Hur mycket kan du höja dig?

Det går inte att ange en generell höjning som gäller för alla. Ett tidigare resultat visar var du låg vid ett visst prov, men inte exakt hur du kommer att prestera nästa gång. Förändringen beror bland annat på vilka uppgifter du redan behärskar och om den största utvecklingsmöjligheten finns på den kvantitativa eller verbala delen.

Historiska normeringstabeller kan användas för att jämföra råpoäng och delpoäng. Själva studieupplägget behandlas separat under tips inför högskoleprovet och i guiderna för exempelvis ORD och XYZ.

Varför finns inget garanterat antal rätt?

Det finns ingen fast råpoäng som alltid ger 1,5. Normeringen anpassas efter varje prov, vilket innebär att gränsen kan flyttas även om poängskalan är densamma. Ett historiskt minimiantal visar därför vad som krävdes vid ett genomfört prov, inte vad som säkert kommer att krävas nästa gång.

Det mest rättvisande sättet att beskriva nivån är därför att visa intervall, tidigare provgränser och flera möjliga kombinationer av delpoäng. Det ger en bild av kraven utan att göra ett historiskt värde till en garanti.