Hur har högskoleprovet förändrats sedan 1977?

Därför infördes högskoleprovet

Idén kom från Kompetensutredningen, som tillsattes 1965 för att se över antagningen till högre studier. Tanken var ett studielämplighetsprov som komplement till betygen, och 1973 prövades ett sådant prov ut på 2 300 gymnasieelever.

Riksdagsbesluten våren 1975 ledde till 1977 års högskolereform. Där infördes provet i begränsad form: bara den som hade allmän behörighet genom 25:4-regeln, alltså var minst 25 år och hade minst fyra års arbetslivserfarenhet, fick skriva det. Provet fick namnet högskoleprovet och poängskalan 0,0–2,0, samma skala som för arbetslivserfarenhet. Det konstruerades vid Umeå universitet.

De första proven 1977

Det första året gavs tre prov: 23 april, 7 maj och 24 september. De skrevs av 2 181, 633 och 949 personer. Sedan dess har provet getts en gång på våren och en gång på hösten, med undantag för 1977 och pandemiåren 2020–2022.

Provet hade sex delprov: ORD, NOG, LÄS, DTK, AO (allmänorientering) och STUF, som hade ett eget häfte på 80 sidor. LÄS bestod av påståenden som skulle bedömas som sanna eller falska. På facitbladen står Skolöverstyrelsen som avsändare.

Delproven genom åren

Antalet uppgifter kommer från facitbladen i arkivet, och från 2009 från provhäftena.

Period	Delprov (antal uppgifter)	Totalt
1977–1979	ORD 30, NOG 20, LÄS 30, DTK 20, AO 30, STUF 20	150
1980–1991	ORD 30, NOG 20, LÄS 24, DTK 20, AO 30, STUF 20	144
1992–1995	ORD 30, NOG 20, LÄS 24, DTK 20, AO 30, ELF 24	148
1996–våren 2011	ORD 40, NOG 22, LÄS 20, DTK 20, ELF 20	122
Hösten 2011–	XYZ 24, KVA 20, NOG 12, DTK 24, ORD 20, LÄS 20, MEK 20, ELF 20	160

• 1980: LÄS fick fem svarsalternativ i stället för sant eller falskt, och 24 uppgifter i stället för 30.
• 1992: STUF ersattes av engelsk läsförståelse, ELF. Häftet var dyrt, hade prövats ut på just gymnasieelever och påverkade rangordningen lite. Jämför hösten 1991 med hösten 1992.
• 1996: AO togs bort, och ORD fick 40 uppgifter. I stället för separata utprövningar på gymnasieelever fick provet ett utprövningsblock som inte räknas. Se våren 1996.
• Hösten 2011: det nya provet med lika många kvantitativa och verbala uppgifter, i fem pass om 55 minuter. Ett av passen är ett utprövningspass som inte räknas. Det första provet i det formatet är hösten 2011; det sista i det gamla är våren 2011.

Med bara 42 kvantitativa uppgifter i det gamla provet gick det inte att normera en kvantitativ del för sig. Det var ett av skälen till att provet gjordes om. Uppgifterna till det nya provet prövades ut från 2009.

Vem som står bakom provet

Myndigheten som står på provhäftena har bytts fyra gånger:

Från	Avsändare på provet
1977	Skolöverstyrelsen
1981	Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), se hösten 1981
Hösten 1992	Verket för högskoleservice
Hösten 1995	Högskoleverket, se hösten 1995
Våren 2013	Universitets- och högskolerådet (UHR), se våren 2013

Sedan 1983 anordnar universitet och högskolor provet på orten. I dag ges det av UHR tillsammans med 21 lärosäten.

Från 25:4-regeln till alla sökande

Fram till 1990 användes provet bara för 25:4-gruppen. Deltagarna var i snitt 30 år, och under 1980-talet skrev omkring 10 000 personer om året. 1982 infördes en anmälningsavgift på 100 kronor, för att färre skulle anmäla sig och sedan utebli.

Utredningarna Tillträde till högskolan och Prov för urval till högskolan föreslog 1985 att provet skulle öppnas för sökande med gymnasiebetyg, som en andra chans. De nya reglerna antogs 1989 och gällde från 1 juli 1991. Provet blev då ett urval för alla sökande, och resultat från hösten 1991 gällde i fem år.

Antalet deltagare steg snabbt. 1992 skrev 145 577 personer provet, och 1997 var de 144 061. Sedan sjönk antalet till omkring 69 000 år 2002, för att stiga igen. 2023 skrevs 104 904 prov.

Pandemin 2020–2022

I mars 2020 ställde UHR in vårprovet på grund av covid-19. Det var första gången ett provtillfälle ställdes in. Även höstprovet ställdes först in, men regeringen gav UHR i uppdrag att ordna ett smittsäkert prov. Den 25 oktober 2020 skrevs det av omkring 23 000 personer. Taket var 27 000 anmälda, och bara den som saknade ett tidigare resultat fick skriva. Samtidigt förlängdes giltighetstiden från fem till åtta år.

2021 gavs två vårprov, 13 mars och 8 maj, med tak på 35 000 anmälda vardera och en åldersgräns på 19 år. 2022 gavs också två vårprov, nu utan tak. Från 2023 är det åter ett prov på våren och ett på hösten.

Provet i dag

Formatet är detsamma som hösten 2011: 160 uppgifter i åtta delprov, fördelade på en kvantitativ och en verbal del som normeras var för sig. Sedan hösten 2018 skrivs vårprovet på en lördag och höstprovet på en söndag. Provet är fortfarande ett pappersprov.

Sedan 2023 måste du fylla 18 år under det år du skriver, med undantag för den som börjat gymnasiet tidigt. Avgiften är 550 kronor och resultatet gäller i åtta år. Läs mer om hur länge resultatet gäller och om vem som får skriva provet.

Alla prov finns i arkivet

Proven från 1977 till hösten 2026 ligger som PDF i arkivet, med facit. I några av de äldsta proven saknas ett delprov i alla kända källor. Det står i så fall på provets egen sida.

Källor: Simon Berggren, Högskoleprovet. En historisk bakgrund 1965–2023, BVM nr 76, Umeå universitet 2025, och Stage och Ögren, Högskoleprovet våren och hösten 2004, BVM nr 7, Umeå universitet 2004. Myndighetsnamnen, datumen och antalet uppgifter är kontrollerade mot provhäftena och facitbladen i arkivet.