Så funkar högskoleprovet
Vad är högskoleprovet – och varför är det värt att skriva?
Högskoleprovet är ett frivilligt urvalsprov till högre utbildning som genomförs en gång på våren och en gång på hösten. Det ger dig en extra möjlighet att konkurrera om en utbildningsplats utöver dina gymnasiebetyg.
Mer än en tredjedel av alla sökande kommer varje år in på högskolan med hjälp av sitt provresultat. Resultatet gäller i åtta år, och om du skriver flera gånger används alltid ditt bästa resultat från de senaste åtta åren när du söker. Du kan alltså se första försöket som både en chans att få ett användbart resultat och ett tillfälle att lära känna provet.
Vem får skriva högskoleprovet?
Provet är öppet för alla oavsett medborgarskap och nationalitet, men det finns en lägsta åldersgräns på 18 år. Du får skriva tidigast under vårterminen i årskurs 2 på gymnasiet.
Om du började gymnasiet tidigare än normalt och därför är yngre än 18 år vid den tidpunkten kan du få dispens. Aktuella regler och praktisk information finns alltid på studera.nu.
Hur är högskoleprovet uppbyggt?
Totalt räknas 160 frågor. Hälften tillhör den kvantitativa delen, som testar matematik och logik. Den andra hälften är verbal och testar svenska och engelska genom ordkunskap och läsförståelse.
| Del | Delprov | Innehåll | Antal frågor |
|---|---|---|---|
| Kvantitativ | NOG | Logisk kvantitativ problemlösning | 12 |
| Kvantitativ | DTK | Diagram, tabeller och kartor | 24 |
| Kvantitativ | XYZ | Matematik | 24 |
| Kvantitativ | KVA | Kvantitativa jämförelser | 20 |
| Verbal | LÄS | Svensk läsförståelse | 20 |
| Verbal | ELF | Engelsk läsförståelse | 20 |
| Verbal | ORD | Ordkunskap | 20 |
| Verbal | MEK | Meningskomplettering | 20 |
Varje kvantitativt pass innehåller uppgifter från samtliga fyra kvantitativa delprov. På motsvarande sätt blandas de fyra verbala delproven i de verbala passen. Du väljer därför själv hur du fördelar tiden inom varje pass.
Hur ser provdagen ut?
Provdagen består av fem pass på 55 minuter: två kvantitativa, två verbala och ett utprövningspass. I utprövningspasset testas frågor som kan användas i framtida prov. Det kan vara antingen verbalt eller kvantitativt.
Passens ordning är inte känd i förväg, och du får först efteråt veta vilket som var utprövningspasset. Frågorna där påverkar inte ditt resultat, men under provdagen behöver du behandla alla pass som om de räknas.
Ett ungefärligt schema ser ut så här:
| Tid | Moment |
|---|---|
| 08.20–08.25 | Legitimationskontroll |
| 08.30–09.00 | Information och regler |
| 09.00–09.55 | Provpass 1 |
| 10.00–10.25 | Rast |
| 10.30–11.25 | Provpass 2 |
| 11.30–11.45 | Rast |
| 11.50–12.45 | Provpass 3 |
| 12.50–13.55 | Lunch |
| 14.00–14.55 | Provpass 4 |
| 15.00–15.15 | Rast |
| 15.20–16.15 | Provpass 5 |
| 16.15–16.20 | Avslutande information |
Hur mycket tid bör du lägga på delproven?
UHR:s rekommendationer är riktmärken som gör att du hinner samtliga uppgifter:
| Delprov | Rekommenderad tid | Tid per uppgift |
|---|---|---|
| NOG | 20 min för 12 uppgifter | 1 min 40 s |
| DTK | 46 min för 24 uppgifter | 1 min 55 s |
| XYZ | 24 min för 24 uppgifter | 1 min |
| KVA | 20 min för 20 uppgifter | 1 min |
| LÄS | 44 min för 20 uppgifter | 2 min 12 s |
| ORD | 6 min för 20 uppgifter | 18 s |
| MEK | 16 min för 20 uppgifter | 48 s |
| ELF | 44 min för 20 uppgifter | 2 min 12 s |
Tiderna visar varför det är värdefullt att känna igen frågetyperna innan provdagen. Mer detaljerade lösningstekniker och strategier finns i Den kompletta guiden till högskoleprovet.
Hur räknas resultatet?
Varje rätt svar ger en råpoäng. Maximal råpoäng är 160. Felaktiga och obesvarade uppgifter ger inget avdrag, så det är bara antalet rätt som räknas.
Råpoängen normeras sedan utifrån hur provdeltagarna har presterat. Det slutliga resultatet anges på en 21-gradig skala från 0,0 till 2,0, där 2,0 är högst. Exakt hur många rätt som krävs för ett visst resultat blir känt först efter provet. UHR publicerar normeringstabellen på studera.nu, och äldre tabeller kan användas för att uppskatta resultatet på ett övningsprov.
Hur fyller du i svaren?
Varje pass har en svarsblankett där du fyller i namn, personnummer och svar. Blanketten läses av optiskt, så fyll i hela rutan för det valda svarsalternativet. Anteckningar och uträkningar gör du i frågehäftet, inte på svarsblanketten.
Efter varje pass får du några minuter att föra över svaren till ett personligt svarshäfte. Det gör att du kan jämföra med facit och räkna ut din råpoäng. Rätt svar publiceras på UHR:s webbplats ungefär en timme efter provet. Det officiella resultatet kommer några veckor senare via kontot på hogskoleprov.nu.
Vad behöver du ta med?
Förbered gärna mat, dryck och resväg några dagar i förväg. Packa:
- giltig legitimation – obligatoriskt
- blyertspennor, pennvässare och suddgummi
- en vanlig rak linjal, inte gradskiva
- olikfärgade markeringspennor om du vill
- mat och dryck för raster och lunch
Smarta och digitala klockor, hörlurar, mobiltelefoner och andra hjälpmedel som kan lagra eller ta emot information är inte tillåtna.
Du får inte komma för sent till ett pass, lämna salen under pågående pass eller fortsätta skriva efter att tiden är slut. Fusk leder till ogiltigt resultat, polisanmälan och två års avstängning från framtida prov.
Hur börjar du träna?
Börja med att skriva ett av våra gamla högskoleprov med facit. Då ser du vilka delprov som redan känns trygga och var du kan vinna flest poäng genom träning.
I den digitala utbildningen Hopp kan du även göra prov eller kortare miniprov och få statistik över dina styrkor och svagheter. Kombinera kartläggningen med fokuserad träning och återkom sedan till nya prov. Högskoleprovet går att träna upp – en tydlig nulägesbild är ett bra första steg.