NOG på högskoleprovet: så funkar delprovet

Vad testar NOG?

NOG står för logisk kvantitativ problemlösning och testar både matematiska färdigheter och logiskt resonemang. Det viktiga är inte bara att kunna räkna, utan att kunna bedöma vilken information som behövs för att en matematisk fråga ska gå att besvara.

Delprovet innehåller 12 uppgifter och varje uppgift har fem svarsalternativ. NOG ingår tillsammans med XYZ, KVA och DTK i högskoleprovets två kvantitativa provpass. Varje sådant pass är 55 minuter långt och innehåller 40 blandade uppgifter, så du behöver själv fördela tiden mellan delproven.

Hur är en NOG-uppgift uppbyggd?

Alla NOG-uppgifter följer samma tredelade struktur:

1. Grundinformation och en matematisk fråga.
2. Information (1).
3. Information (2).

Din uppgift är att avgöra om informationen räcker för att besvara frågan. Du behöver också avgöra om det räcker med ett av påståendena eller om båda måste användas tillsammans.

De fem svarsalternativen är alltid desamma:

• A: Informationen i (1) räcker, men inte informationen i (2).
• B: Informationen i (2) räcker, men inte informationen i (1).
• C: Informationen i (1) och (2) behövs tillsammans.
• D: Informationen i (1) och (2) räcker var för sig.
• E: Frågan kan inte besvaras med hjälp av de båda påståendena.

Eftersom svarsalternativen återkommer kan du träna på själva beslutsprocessen och bli tryggare i vad varje alternativ betyder.

Måste du räkna ut det slutliga svaret?

Oftast inte. Den centrala insikten i NOG är att du ska avgöra om frågan går att lösa, inte nödvändigtvis genomföra hela lösningen.

I många uppgifter räcker det att ställa upp ett ekvationssystem och se om informationen bestämmer ett svar. Du behöver då inte lösa systemet färdigt. Att räkna längre än uppgiften kräver tar tid utan att ge fler poäng.

Endast rätta svar räknas på högskoleprovet och felaktiga svar ger ingen minuspoäng.

Hur mycket tid har du?

UHR:s rekommendation är 20 minuter för de 12 NOG-uppgifterna. Det motsvarar ungefär 1 minut och 40 sekunder per uppgift.

Tiden gör det extra viktigt att först undersöka vilken information som är tillräcklig. Om du börjar med långa uträkningar riskerar du att lösa mer än vad frågan faktiskt kräver.

Vad behöver du kunna för att bli bättre?

Grunden för ett bra resultat är att vara trygg med:

• ekvationer och ekvationssystem
• olikheter
• indirekt lösning

De mer detaljerade lösningsteknikerna och genomgångarna finns i Den kompletta guiden till högskoleprovet och i den digitala utbildningen Hopp.

Börja träningen genom att göra NOG-uppgifter från gamla högskoleprov med facit. Fokusera först på att korrekt bedöma om informationen räcker. När den tankegången sitter kan du träna med UHR:s rekommenderade tid.

Områdena i NOG

NOG bygger på samma matematik som XYZ, men i stället för att räkna ut ett svar avgör du om den givna informationen räcker för att besvara frågan. Så här ser områdena i boken ut:

Tillräcklighetsmetoden

Kärnan i NOG: att avgöra om informationen i påstående (1) och (2) räcker för ett entydigt svar: var för sig, tillsammans eller inte alls.

Ekvationer och ekvationssystem

Att ställa upp och tolka ekvationer för att se om en fråga går att besvara entydigt.

Olikheter

Uttryck som visar att något är större eller mindre än något annat, en annan sak än ekvationer.

Andelar, procent och förhållanden

Begreppet andel och hur delar förhåller sig till en helhet, ett av de viktigaste begreppen på hela den kvantitativa delen.

Index och prisutveckling

Jämförelsetal satta i relation till ett grundtal, för att följa förändring över tid.

Sträcka, hastighet och tid

Sambandet sträcka = hastighet × tid och hur man räknar mellan dem.

Vinklar

Vinkelsummor och samband i geometriska figurer.

Areor

Area för vanliga figurer, och Pythagoras sats i rätvinkliga trianglar.

Volymer

Volymformlerna för de vanligaste kropparna.

Räta linjer

Den räta linjens ekvation y = a·x + b, lutning och skärning med y-axeln.

Exponentiell tillväxt

Förändring där värdet ökar eller minskar med samma tillväxtfaktor per tidsenhet.

Sannolikhet

Hur ofta ett visst utfall kan förväntas inträffa.

Ordningar och kombinationer

Multiplikationsprincipen och hur man räknar antalet möjliga val och ordningar.

Se introduktionen som video

Videon “Introduktion till NOG” är hämtad ur den digitala utbildningen Hopp, där varje avsnitt har genomgångar i både text och video. Vill du prova direkt efteråt: testa en riktig NOG-uppgift med facit.