Hur räknar du ut ditt meritvärde?

Så byggs meritvärdet upp

För en gymnasieexamen gäller grundprincipen:

jämförelsetal + meritpoäng = meritvärde

Jämförelsetalet är ett viktat genomsnitt av de betyg som ska ingå i beräkningen. Meritpoäng kan läggas till för vissa kurser eller ämnesnivåer i matematik, engelska och moderna språk.

Jämförelsetalet kan som högst vara 20,00. För en gymnasieexamen kan högst 2,5 meritpoäng läggas till, vilket innebär att meritvärdet som högst kan bli 22,5.

Meritvärdet används i urvalet när antalet behöriga sökande är större än antalet platser. Behörighet och meritvärde är alltså olika delar av antagningen. På sidan om behörighet till högskolan finns en förklaring av grundläggande och särskild behörighet.

Skillnaden mellan meriter, jämförelsetal, meritpoäng och meritvärde

Begreppen liknar varandra men betyder inte samma sak:

• Meriter kan exempelvis vara gymnasiebetyg, betyg från komvux eller studieomdöme från folkhögskola.
• Jämförelsetal är det genomsnittliga betygsvärde som räknas fram enligt reglerna för din betygstyp.
• Meritpoäng är poäng som kan komma från matematik, engelska och moderna språk.
• Meritvärde är jämförelsetalet plus de meritpoäng som får räknas med.

Vilka meriter du har påverkar också vilken eller vilka urvalsgrupper du deltar i.

Så räknas jämförelsetalet i princip

För en gymnasieexamen med bokstavsbetyg omvandlas betygen till följande värden:

Betyg	Värde
A	20
B	17,5
C	15
D	12,5
E	10
F	0

Beräkningen görs i princip så här:

1. Varje betygsvärde multipliceras med kursens eller ämnets gymnasiepoäng.
2. Betygsvärdena läggs ihop.
3. Summan delas med det sammanlagda antalet gymnasiepoäng som ska räknas med.
4. Resultatet avrundas till två decimaler och blir jämförelsetalet.
5. Eventuella meritpoäng läggs till sist.

Gymnasiearbetet ingår inte i jämförelsetalet. Utökade kurser eller ämnesnivåer ska bara räknas med när de krävs för behörighet eller ger meritpoäng. Kompletteringar kan också påverka beräkningen.

Principen fungerar därför inte som en gemensam förenklad räknare för alla betyg. Den exakta beräkningen beror bland annat på om du har gymnasieexamen, äldre slutbetyg, komvuxbetyg, IB, utländska betyg eller en blandning av kurs- och ämnesbetyg.

Meritpoäng i matematik, engelska och moderna språk

Högst 2,5 meritpoäng kan läggas till jämförelsetalet. En kurs eller ämnesnivå som krävs för särskild behörighet till utbildningen ger inte samtidigt meritpoäng till samma utbildning.

För gymnasieexamen med kursbetyg kan matematik ge högst 1,5 meritpoäng. Matematik 2, 3 och 4 ger 0,5 meritpoäng per kurs, Matematik 5 ger 1,0 och Matematik specialisering ger 0,5. Bara matematikkurser över utbildningens behörighetskrav kan ge meritpoäng.

Engelska 7 ger 1,0 meritpoäng. Moderna språk kan ge högst 1,5 meritpoäng. För meritpoäng i kurssystemet krävs ett godkänt betyg, alltså A–E.

Gy25 har egna ämnen och nivåer för matematik, engelska och moderna språk. Även där är gränsen högst 2,5 meritpoäng totalt, men nivåerna ska bedömas enligt reglerna för ämnesbetyg. De fullständiga nivåreglerna finns hos Antagning.se om Gy25.

Därför kan meritvärdet skilja sig mellan utbildningar

Särskild behörighet varierar mellan utbildningar. Eftersom en kurs eller ämnesnivå som krävs för behörighet inte ger meritpoäng till samma utbildning kan antalet meritpoäng förändras beroende på vad du söker.

Kompletterade betyg kan också påverka meritvärdet. En komplettering som behövs för behörighet räknas med även om den sänker meritvärdet. Samma person kan därför få olika meritvärden till olika utbildningar.

Meritvärdet ska inte blandas ihop med de antagningsgränser som uppstått i tidigare urval. Sådana uppgifter behandlas på sidan om antagningspoäng.

Olika regler för Gy25, äldre betyg, komvux, IB och utländska betyg

Gy25 bygger på ämnesbetyg. Det senaste gällande betyget i ett ämne omfattar normalt alla nivåer som har lästs i ämnet. Betyget vägs mot det antal gymnasiepoäng som ämnesbetyget omfattar.

Om du har både kursbetyg och ämnesbetyg gäller reglerna för blandbetyg. Samma gymnasiepoäng får inte räknas två gånger. Poängen på examensbeviset visar hur kurs- och ämnesbetygen ska fördelas i beräkningen.

Äldre slutbetyg, komvuxbetyg, IB och utländska gymnasiebetyg följer särskilda regler. Betygsdokumentets typ och när det utfärdades avgör vilka bestämmelser som gäller. Antagning.se samlar reglerna efter betygstyp.

Folkhögskolans studieomdöme fungerar på ett annat sätt

För dig som har behörighetsintyg från folkhögskola är studieomdömet ditt meritvärde i folkhögskolegruppen. Studieomdömet anges på en sjugradig skala från 1 till 4.

Studieomdömet räknas inte fram som ett jämförelsetal och meritpoäng läggs inte till på samma sätt som för en gymnasieexamen. Kompletterande gymnasiebetyg kan ge behörighet men förändrar inte meritvärdet från studieomdömet.

Meritvärde och högskoleprovet är två skilda urvalsgrunder

Ett resultat från högskoleprovet läggs inte till jämförelsetalet och ger inga meritpoäng. Behöriga sökande med ett provresultat deltar i stället i högskoleprovets separata urvalsgrupp.

Den som har både gymnasiebetyg och högskoleprovsresultat kan prövas i både betygsurvalet och provurvalet. Högskoleprovet ger inte behörighet, och en sökande som inte är behörig prövas inte i provurvalet. Skillnaderna förklaras närmare på sidan om högskoleprovet eller betyg.