Kan reell kompetens ge dig behörighet?

Erfarenheter kan motsvara behörighetskraven

Reell kompetens kan vara en väg till behörighet om du helt eller delvis saknar gymnasiebetyg eller andra formella utbildningsmeriter. Universitetet eller högskolan undersöker då om det du kan motsvarar kraven för utbildningen som du har sökt.

Prövningen görs mot behörighetskraven för en bestämd utbildning. Det avgörande är därför inte bara vilka erfarenheter du har, utan vilka kunskaper erfarenheterna har gett dig och hur de stämmer överens med kraven.

Mer om de olika typerna av krav finns på sidan om behörighet till högskolan.

Vad reell kompetens betyder

Reell kompetens är kunskaper och erfarenheter som du har fått på andra sätt än genom formella utbildningsmeriter. Kompetensen kan exempelvis komma från arbetslivet, utbildning på en arbetsplats, odokumenterade studier eller engagemang utanför skolan.

Prövningen kan vara aktuell när dina betyg och andra utbildningsdokument inte räcker för att visa att du är behörig, men dina samlade erfarenheter kan ha gett dig de kunskaper som efterfrågas. Lärosätet värderar då din faktiska kompetens och avgör om den motsvarar utbildningens krav.

Reell kompetens handlar alltså om vad du kan, inte enbart om vilka formella dokument du har. En godkänd prövning innebär däremot inte att du får nya betyg.

Reell kompetens kan gälla grundläggande och särskild behörighet

Lärosätet kan bedöma reell kompetens i förhållande till såväl grundläggande som särskilda behörighetskrav.

Grundläggande behörighet krävs för all högskoleutbildning på grundnivå. Särskild behörighet består av ytterligare förkunskapskrav som skiljer sig mellan utbildningar. Kraven kan bland annat handla om bestämda gymnasiekurser eller ämnesnivåer, arbetslivserfarenhet, arbetsprover eller högskolekurser.

Din kompetens jämförs med de krav som gäller för utbildningen i din anmälan. Bedömningen utgår därför från den sökta utbildningens förkunskapskrav.

Erfarenheter och kunskaper som kan bedömas

Underlaget kan bygga på erfarenheter från flera delar av livet. Exempel är:

• anställning eller arbete i eget företag
• internutbildningar och personalutbildningar
• odokumenterade studier eller studiecirklar
• ideellt arbete, föreningsliv eller politiskt engagemang
• språkkunskaper som du har fått utomlands
• militärtjänst
• erfarenhet av att vårda en anhörig

En viss erfarenhet innebär inte automatiskt att du uppfyller ett behörighetskrav. Universitetet eller högskolan bedömer vilka kunskaper erfarenheten har gett dig och om de motsvarar förkunskaperna som utbildningen kräver.

Så går ansökan och bedömningen till

Du gör både utbildningsanmälan och begäran om prövning via Antagning.se. Till begäran ska du ladda upp en särskild blankett samt de betyg och intyg som du vill få granskade.

I underlaget redogör du för vad du kan och hur du har fått kunskaperna. Du behöver även skicka med handlingar som stödjer din redogörelse. Universitet och högskolor kan begära olika slags underlag, så kraven på dokumentation kan skilja sig mellan lärosäten.

Processen kan sammanfattas så här:

1. Du anmäler dig till utbildningen på Antagning.se.
2. Du begär en prövning av reell kompetens.
3. Du redogör för relevanta kunskaper och erfarenheter.
4. Du laddar upp blanketten och de betyg eller intyg som ska granskas.
5. Universitetet eller högskolan jämför underlaget med utbildningens behörighetskrav.

Den vanliga utbildningsanmälan beskrivs närmare på sidan om anmälan och prioritering. Antagning.se har även information om prövning av reell kompetens.

Reell kompetens ger inte något meritvärde

Reell kompetens ger inget meritvärde, även om lärosätet bedömer att du är behörig. Behörighet och meritvärde har olika funktioner i antagningen.

Behörigheten visar att du uppfyller utbildningens förkunskapskrav. Om antalet behöriga sökande är större än antalet platser görs ett urval. Meritvärdet kan då användas för att konkurrera om platser i betygsurvalet.

Meritvärde förklaras separat på sidan om meritvärde och meritpoäng. Du kan läsa mer om hur olika meriter används på sidan om urvalsgrupper.

Högskoleprovet kan användas efter att du blivit behörig

Ett högskoleprovsresultat kan användas som urvalsgrund när du är behörig till utbildningen. Högskoleprovet kan däremot inte ge dig grundläggande eller särskild behörighet.

Om du inte uppfyller förkunskapskraven prövas du inte i högskoleprovsurvalet. Du behöver alltså bli behörig oberoende av ditt provresultat. Skillnaden mellan urval med betyg och högskoleprov förklaras på sidan om högskoleprovet eller betyg.

Andra vägar genom komvux, folkhögskola och basår

Reell kompetens är inte den enda möjligheten när du saknar behörighet. Du kan även skaffa formella behörighetsmeriter genom:

• kurser på komvux
• en folkhögskoleutbildning som ger behörighet
• ett basår med ämnen som motsvarar gymnasienivå

Basår finns inom vuxenutbildning, på folkhögskola och vid högskola. Vilken komplettering som behövs beror på om du saknar grundläggande eller särskild behörighet och vilka krav som gäller för utbildningen.